browser icon
You are using an insecure version of your web browser. Please update your browser!
Using an outdated browser makes your computer unsafe. For a safer, faster, more enjoyable user experience, please update your browser today or try a newer browser.

Söta bakverk

Det finns många olika typer av söta bakverk. En del av dem kallas förvillande nog ofta för just bakverk. Detta är bakverk som för det mesta innehåller någon form av jäsmedel: jäst, bakpulver, bikarbonat eller ibland surdeg. Dessutom innehåller de förutom mjöl och socker också någon form av matfett, mjölk, eller ägg. Vissa bakverk innehåller till och med samtliga av dessa. Degen ör betydligt fetare än en matbrödsdeg, vilket gör att den blir smulig eller bildar tunna sjok, som på ett wienerbröd.

I Sverige kallar vi för det mesta denna typ av bakverk för kaffebröd, men det är lite missvisande att överföra det begreppet på söta bakverk från andra länder, eftersom de inte alltid avnjuts till en kopp kaffe.

Det är dock svårt att tala om den här typen av bakverk utan att nämna bullarna. Dessa görs på en söt vetedeg som är ganska lik en vanlig matbrödsdeg. Det här gör att de svenska bullarna sticker ut i en internationell jämförelse. Det börjar dock bli allt lättare att hitta svenska bullar, nästan var man än befinner sig i världen. I både New York och London finns numera svenska kaféer som heter saker som Konditori, och som ska lära icke-svenskar att fika. Om de lyckas kan vi nog vänta oss att kanelbullar kommer att vara lika spridda över världen som pizzor, hamburgare och sushi.

Hur det började

De första konditorerna levde i länderna kring Medelhavet under antiken, och bakade baklava och olika bakverk med filodeg. Som mycket annat från antiken föll dock denna konst i glömska under de följande århundradena. I Europa, vill säga. I Mellanöstern hade kunskaperna levt kvar, och det var troligen härifrån som bakverken ursprungligen kom till Grekland och Romarriket. I och med korstågen kom européerna dock återigen i kontakt med söta bakverk, och korsriddarna tog med sig dem tillbaka till Europa, tillsammans med bl.a. verk av flera klassiska filosofer som hade fallit i glömska. Man kan fråga sig vad som kom att få störst betydelse.